Clas Malmström

Psykofysiologiska stressmätningar och biofeedback

DCM Hälsokompetens har i sitt team några av Sveriges skickligaste och mest erfarna biofeedback-terapeuter och psykofysiologiska diagnostiker.

Läkare och psykologer över hela landet remitterar patienter med ”knepiga” stressutlösta besvär, psykosomatiska och somatoforma sjukdomar för specifik psykofysiologisk utredning  och behandling.

I det psykofysiologiska laboratoriet mäter vi stressfunktioner i kroppen. Sådana mätningar används inte enbart för diagnos av psykosomatiska besvär, utan även för behandling genom att de underlättar inlärning av bättre kroppsuppfattning, förstärker mental träning och motiverar till avgörande beteendeförändringar.

Incitamentet för vårt psykofysiologiska laboratorium är det tilltagande behovet av effektiv behandling mot stressrelaterade, funktionella och psykosomatiska besvär. Många människor med sådana problem är missnöjda med att få tabletter och sjukskrivning, och vill i stället få hjälp att utveckla sin förmåga att uppfatta och förstå kroppens signaler så att man kan vidta egenvårdande åtgärder i stället för symptomlindrande.

Det är många människor i alla åldrar som upplever negativ stress. Oftast yttrar det sig i både psykiska och kroppsliga besvär, som kan vara nog så intensiva utan att allvarlig sjukdom föreligger. De vanligaste psykiska symptomen är trötthet, oro, nedstämdhet, olustkänslor, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, försämrat självförtroende och liknande.

De vanligaste kroppsliga symptomen är muskelvärk, huvudvärk, mag- eller tarmkatarr, hjärtklappning, återkommande infektioner, lufthunger (känsla av att inte få tillräckligt med luft), ryggbesvär, nack-och-skulder-värk med mera.

Genom att lära sig utvidga sin beteendearsenal och använda sig av vissa former av mental träning, kan man stärka sin stresstålighet och förbättra sitt liv avsevärt. Det krävs ingen femårig psykoanalys för det, utan ganska enkla träningsprogram som man arbetar med lite varje dag.

Nycklarna i vårt koncept är att efter testning/diagnos handleda våra klienter/patienter genom ett antal mentala och beteendemässiga förändringar. Det hela är upplagt som ett stegvis uppgraderat träningsprogram vilket förbättrar resultatet markant. Varje steg testas och utvärderas och patienten/klienten är själv med och ser vad de psykofysiologiska mätningarna visar. Tanken är att man ska lära sig sköta sin mentala egenreglering på egen hand livet ut.

Metoderna bygger på vetenskaperna psykofysiologi och kognitiv beteendeterapi, som på ett synnerligen effektivt sätt här kombineras så att patienter med stressrelaterade besvär kan få bra hjälp. DCM-kliniken ingår i ett nätverk av rikstäckande stresskliniker.

 

Biofeedback

Ett bra sätt att lära människor mental egenreglering är handledd mental träning med samtidig återkoppling av pågående psykofysiologiska processer. I vårt psykofysiologiska laboratorium kan vi visa vad som händer i kroppen när man tänker på olika sätt. Som diagnostiskt instrument är detta oerhört värdefullt, för nu kan vi alltså mäta graden av ångest, mental oro, utbrändhet etcetera. Men framför allt har psykofysiologin visat sig utgöra ett kraftfullt tillskott i behandlingsarsenalen mot stressrelaterade funktionsstörningar.

När denna teknik används för behandling kallas den biofeedback. Den går ut på att med hjälp av speciella datorprogram återge stressmätningarna på ett pedagogiskt sätt. De på kroppen uppfångade signalerna återges på bildskärmen så att patienten själv förstår vad som pågår i hans/hennes hjärna och kropp. Det blir inte bara kurvor och siffror på bildskärmen, utan vi kan också lägga in signalerna i enkla datorspel som testpersonen får lära sig styra med sin egen stressnivå. När man slappnar av går spelaren (båten, bilen etcetera) åt ett håll, och när man spänner sig eller höjer stressnivån styrs spelet åt andra hållet. På så vis kan vi till och med hjälpa barn leka in bättre förmågor till stressreglering, koncentration, avslappning och dylikt.

För behandling av oro, ångest, fobier, nedstämdhet, utbrändhet och andra funktionella psykiska besvär har vår bioåterkopplingsmetod visat sig utgöra ett ypperligt komplement till så kallad kognitiv beteendeterapi. Många sådana besvär/sjukdomar som är näst intill oåtkomliga för gängse psykiatrisk och psykologisk behandling går att bota på några veckor med biofeedback och kognitiv beteendeterapi.

I vårt arbetssätt tonar vi ned betydelsen av det förslutna och ser mer till möjligheterna att förändra. Vi betonar nuet som orsak till hur man strax får det i framtiden, i stället för att (som i klassisk psykoterapi) se det nuvarande mentala tillståndet som ett resultat av det förflutna. Biofeedback förstärker omedelbart inblicken i vad och hur man kan göra för att må bättre nu och nästa minut och nästa tio minuter och nästa timme och så vidare.

 

Sladdar och slangar

Med en mängd sladdar, slangar och elektroder på kroppen ser stressmätning i det psykofysiologiska laboratoriet värre ut än det är.

För den som kommer i behandling eller handledd mental träning med hjälp av bioåterkopplingen blir kurvorna på bildskärmen snabbt begripliga och de kroppsprocesser som bilden representerar lär man sig snart känna och påverka. Ganska snart tränar man på egen hand utan särskilt mycket hjälp av testledaren. Den förfinade kroppskännedomen man har lärt sig i labbet har man sedan nytta av i verkliga livet; man blir som en vandrande stressmätare. Därigenom kan man lättare förstå vad som håller på att hända med en i olika situationer, och då blir det mycket lättare att träna.

Mätapparaten talar hela tiden om vad som händer i kroppen, visuellt på en display eller via en ton. Avsikten är att man snabbare ska få klart för sig hur det känns när man gör rätt. Många människor misslyckas med sin mentala träning och koordinationsträning därför att de aldrig får klart för sig när de börjar göra rätt, utan bara provar på en massa olika sätt. Efter ett tag när inget känns riktigt bra är det lätt att tro att det inte alls fungerar. Talesättet ”man lär av sina misstag” är fel. Det är när vi lyckas, eller får klart för oss att vi är på rätt väg mot att lyckas, som vi lär.

Det finns numera även små bärbara stressmätare som man kan använda hemma, på jobbet, i bilen, framför datorn och liknande för att få bättre koll på sin stressnivå eller för att utvärdera om ens mentala träning har avsedd effekt. Dosan är inte större än att den ryms i en vanlig kavajficka. Vissa mätparametrar kan till och med via blue-tooth-teknik samlas i mobiltelefonen och enkelt skickas in till laboratoriet för analys.

Bioåterkopplingen är ett förträffligt sätt att påskynda nybörjarens framsteg i den mentala träningen och för avancerade koordinationstekniker. Målet är att så småningom kunna reglera sig själv mentalt och kroppsligt utan hjälp av mätinstrumenten.

 

Förstärkning av mental träning

Bioåterkopplingen används också som utvärderingsinstrument i samband med mental träning, både för idrottare och för ”vanligt” folk. Genom att göra särskilda avslappningstester kan vi se hur bra effekt testpersonen får av sina mentala tekniker. Vi kan därigenom skräddarsy individuellt anpassade mentala träningsprogram.

Vi använder detta i våra kurser i mental träning, vilket gör dem unika.

 

Hälsokontroller med inriktning på utbrändhet

Psykofysiologiska mätningar fördjupar värdet av medicinska och mentala hälsokontroller. I PF-labbet kan vi se obalanser i stress- och vilosystemen. Vi kan tidigt upptäcka begynnande utbrändhet och andra former av negativa stressreaktioner.

Detta är redan uppmärksammat av flera företag som anlitar oss för att i förebyggande syfte regelbundet läsa av stressläget i utsatta personalgrupper. Med tanke på hur pålitliga och direkt åtgärdsinriktade dessa tester är jämfört med traditionella tester baserade på enkäter, kan vi härigenom hjälpa våra kunder få ut mycket mer av hälsokontroller, och bespara många individer onödigt stressutlöst lidande.

Vi hjälper också företag med stressreaktionstester i samband med rekrytering till krävande jobb, samt utbildningar och personliga utvecklingsprogram.

 

Psykofysiologisk förklaring av stress

Stress är det tillstånd som uppstår i kroppen när medvetandet upplever att något måste uträttas. Medvetandets primära uppgift är att ställa frågan ”Vad händer nu och vad innebär det för mig?” och att svara på den omedelbart. Om svaret är ovisst, obehagligt eller hotfullt reagerar vi med stress, det vill säga förhöjd beredskap att ta itu med problemet.

För det mesta är en mild form av stress mest ändamålsenlig. Positiv stress kan man säga är den anspänning, eller energiökning, som hjälper oss att bli beslutsmässiga, snabbare, starkare, bättre koncentrerade och på så vis lättare få något gjort, både mentalt och kroppsligt. Stressignaler är hjärnans sätt att göra kroppen beredd för handling/åtgärd. Stressystemets uppgift är alltså att hjälpa oss igång och att anpassa alla kroppsfunktioner till den typ av arbete som behövs. Exempelvis stängs matsmältningen av om det är tungt muskelarbete som ska utföras, koncentrationsförmågan ökar när beslut ska fattas, andningen blir snabbare medan man väntar på att något ska hända.

 

Negativ stress

Men nu är det ju så att det de flesta av oss först kommer att tänka på, när vi hör ordet stress, är något obehagligt. Ordet har fått en negativ innebörd för oss.

Negativ stress uppstår när man inte kan skapa balans mellan kravupplevelsen å ena sidan och förmågan att vidta åtgärder å den andra. Negativ stress uppkommer också när man inte kommer ur känslan av att något är fel eller ”inte bra”, när tillvaron inte känns meningsfull, begriplig och påverkbar.

Negativ stress leder till långvariga störningar i kommunikationen mellan hjärnan och kroppen. Vilofunktionerna drabbas särskilt hårt och ”uppladdningen av batterierna” blir snabbt sämre, man märker att man inte riktigt hinner återhämta sig mellan varven.

Bakgrunden till fenomenet ”negativ stress” är att vi fortfarande är utrustade med samma stressystem som stenåldersmänniskan. Våra arvsanlag har inte haft en chans att hänga med i den snabba förändringstakt som våra levnadsförhållanden har genomgått. Vårt stressystem fungerar i grunden fortfarande som om vi levde nakna på savannen, men vår livssituation är ju uppenbart helt annorlunda. Inte bara i de avseendena att vi rör oss mindre och äter helt uppochnervänt, utan också vår psykosociala situation är totalt förändrad. Vi har fler svåra valsituationer varje dag, vi arbetar och försörjer oss på ett helt annat vis och vi är mer hänvisade till våra egna tankar och attityder för att skapa mening och glädje i våra liv.

 

Inre stress

Negativ stress beror ofta på bristande förmåga att inom sig själv skapa känslan av lugn och ro, glädje och sammanhang i den egna tillvaron. Denna brist är naturligtvis alltid relativ till rådande yttre omständigheter, men vi moderna svenskar tycks bli allt ”bättre” på att tänka oss till olycka och missnöje än tvärtom, alldeles oavsett hur bra vi har det.

Stressystemet aktiveras så fort innebörden i våra tankar blir hotfull eller obehaglig. Om tankeinnehållet inte motsvaras av något verkligt hot i omgivningen kallar vi det för ”inre stress”. Inre stress har blivit ett stort stressproblem idag.

Det är vårt eget urval av information och våra tankars tolkning av densamma som avgör aktiviteten i stressystemet. Alla tankar med innebörd av typen: ”något är fel” eller ”jag mår inte riktigt bra”, ”snart kan något gå galet”, ”jag undrar om jag klarar av det här”, ”usch vad jobbigt” leder omedelbart till att stressystemet aktiveras och försätter kroppen i beredskap för att göra någonting.

Det är bara det att kroppen kan inte göra så mycket åt inre stress. Det lönar sig inte att försöka springa ifrån tankar. (Eller jo, förresten, det kan visst löna sig att röra på sig även om det inte har med den aktuella stressorsaken att göra, för kroppslig urladdning är välgörande även mentalt. Men det räcker inte som åtgärd. För övrigt motionerar de flesta svenskar inte alls.)

En del i ”ny syn på stress” är att modern forskning har lärt oss mycket mer om hur oroande, stress-skapande tankar fungerar, och vad man kan göra för att komma ur dem. Vi har utvecklat nya mentala träningsmetoder och beteendeförändringsstöd, som fungerar väldigt bra.

 

Orsaker till stressutlösta besvär

En annan aspekt av ”den nya synen på stress” är att modern psykofysiologisk forskning har visat hur utbrändhet kan uppkomma även hos människor som inte är särskilt stressade. Man behöver inte rusa runt och vara uppenbart jäktad och pressad för att kunna drabbas av stressutlösta, psykosomatiska besvär. En vanlig form av utbrändhet beror snarare på brist på vila, än för mycket stress.

Det är nämligen så att för att kroppen (och hjärnan) ska få vila krävs att medvetandet först fylls av tankar om lugn och ro, och en känsla av inre trygghet och frid uppkommer. Först när man mentalt har slappnat av kan vilosystemen i kroppen aktiveras.

Det finns ett särskilt ”lugn-och-ro-system” med egna hormoner och nerver, lika väl som det finns ett stressystem som har sina specifika hormoner och nervbanor. För att det ska bli aktivitet i lugn&ro-systemet krävs att medvetandet skickar övertygande signaler till resten av hjärnan att det verkligen är lugn och ro som gäller nu. Och det kan inte komma utifrån utan måste skapas av oss själva.

Där har vi kruxet: om inte livet bjuder på tillräckligt många sköna och rogivande situationer, måste vi kunna skapa ett inre lugn ändå.

Tillvaron är så oerhört komplex och föränderlig nuförtiden, att det är nödvändigt för var och en att välja och välja bort hundratals gånger varje dag. Vi är mer utlämnade till vår egen förmåga att styra vårt tanke- och känsloliv i mycket högre grad än någonsin förr i mänsklighetens historia. Den moderna människan har fått mycket goda möjligheter att påverka sitt eget liv, men det förutsätter att man tar tillvara tillfällena att styra sig själv så ofta som möjligt åt det håll som man verkligen mår bra av.

Alltför få svenskar är tillräckligt bra på att aktivt och medvetet skapa sitt inre lugn. Detta i kombination med tilltagande komplexitet i den dagliga tillvaron förklarar en stor del av våra moderna folksjukdomar, som är funktionella psykosomatiska besvär. Mot sådana besvär finns inga bra behandlingar i bemärkelsen ”behandla bort” något sjukt. I stället måste något läggas till, nämligen bättre mental egenreglering och aktivare val av beteenden. Det är mot denna bakgrund man kan förstå varför biofeedback utgör ett så värdefullt tillskott i behandlingsarsenalen.