Psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö

Vad är det egentligen som händer på en riktigt bra arbetsplats?

Målgrupp: chefer/ledare, HR-specialister

Detta är en föreläsning som sätter psykosocial arbetsmiljö i nytt ljus, en riktig aha-upplevelse för många chefer! Det handlar inte i första hand om hur man ”fixar” en problemarbetsplats, utan hur man skapar en välfungerande, entusiastisk, engagerad och högpresterande arbetsplats där människor mår bra.

Man kan kalla det för arbetsglädje, men äkta arbetsglädje är så mycket mer än att ha kul på jobbet. Det handlar om prestationsglädje, engagemang, meningsfullhet och gemenskap.

Arbetsglädje är inte bara ett erbjudande från chefen, utan i allra högsta grad också ett åtagande från medarbetarnas sida. Ett åtagandet som i och för sig måste möjliggöras av chefen, men sedan handlar det om att utveckla medarbetarskapet lika mycket som ledarskapet. Vi kommer in på fenomen som ”värdebaserat medarbetarskap” och ”positiv stress i organisationer”.

Arbetsglädje, engagemang och effektivt värdeskapande hör ihop. Stolthet över goda arbetsprestationer är en förutsättning för att må riktigt bra på jobbet. Mod och målmedvetenhet måste uppbådas för att visionen om den riktigt goda arbetsplatsen ska bli verklighet.

Föreläsningen presenterar både teoretiskt och praktiskt en ny syn på psykosocial arbetsmiljö, hur man får fram synergier mellan ledarskap och medarbetarskap, och hur man gör för att ändra en befintlig beteendenorm.

Visst kan en vanlig arbetsdag vara glädjefylld och minnesvärd! Men det gäller att veta hur man gör, både för egen del och i grupp, för att upprätthålla gnistan och engage-manget. På en sådan arbetsplats hjälps alla åt att göra varandra ännu bättre.

Mål och strategier har inte en chans om kulturen är emot

Begreppet medarbetarskap används allt oftare, men för många är det fortfarande ett mycket diffust begrepp. Begreppet har sitt ursprung i vetenskapliga undersökningar av framgångsrika och högpresterande organisationer. Där har man nämligen funnit att en förutsättning för att bli en riktigt effektiv organisation är att personalen utvecklar sitt förhållningssätt till arbetet och arbetsgivaren till något mycket mer än att bara vara ”löntagare”, ”arbetskraft”, ”anställd” och i stället aktivt engagerar sig och tar ansvar. Den högsta utvecklingsgraden av medarbetarskap är gränsöverskridande och ”medledande” och innebär att man inte bara tar ett aktivt ansvar för sin egen arbetsprestation utan även för den gemensamma. På arbetsplatser där sådana former av medarbetarskap kan påvisas finns alltid en höggradig arbetsglädje, stark fokusering på värdeskapandet och en mycket god gemenskap.

Den här föreläsningen förklarar hur medarbetarskap är kopplat till – och ömsesidigt beroende av – företagskultur och ledarskap. En kort historisk analys visar hur medarbetarskapet fenomenologiskt har utvecklats genom olika tidevarv och hur det fungerar i olika företag och branscher.

Tyngdpunkten ligger emellertid på hur man rent praktiskt gör för att etablera ett utvecklat medarbetarskap. Vi går igenom den verktygslåda man som chef har att använda sig av för att skapa verklig delaktighet och få ansvarstagande, självgående, ”medledande” medarbetare.

Chefen som gör skillnad

Meningen är att jobbet ska vara ett lyft i livet. För att arbetsupplevelsen ska kunna bli riktigt bra krävs dock att ledarskapet fungerar. Den här föreläsningen går igenom verktygslådan för ambitiösa chefer som vill skapa en riktigt god stämning i sitt lag. Vi förklarar hur ett prestationsbefrämjande och entusiasmerande ledarskap går till.

För att nå den fulla potentialen i ett arbetslag behöver ledaren grundläggande kunskaper om beteendemekanismer, hur man gör för verkligen påverka andra människor. Det vetenskapliga underlaget för OBM (Organizational Behavior Management) är mycket starkt, men har fått föga genomslag i Sverige hittills (i praktiken). Metoden kompletterar ”Lean Production”-konceptet på ett förträffligt sätt. Beteendeanalys på gruppnivå visar mycket tydligt vad det är medarbetarna ska göra oftare för att öka effektiviteten och samtidigt minska frustration och stress i arbetslaget. Den metod vi utgår från här kallas Lagarbetarskap och har tagit processerna ytterligare ett steg närmare värdeskapandet i vardagen. Det är ”värdegrundsarbete på allvar”, kan man säga.